På en halvö, utstickandes i Mälaren, ligger Enhörna. Namnet kommer av att traktens äldsta bebyggare tyckte att halvön såg ut som ett långt och trubbigt horn. Liknelsen förstärks av gårdsnamnet Horn, beläget längst ut på spetsen.

Redan på stenåldern, 3000 f.Kr, finns tecken på liv i Enhörna, som då bestod av massor av små öar. På järnåldern blev befolkningen bofast och de första byarna bildades. Då handeln på Birka blomstrade som mest, var det säkert livlig sjöfartstrafik förbi Enhörnalandet från både när och fjärran. Enhörna har ca 1200 kända fornlämningar. Dessa består bland annat av hällristningar, gravar, fornborgar och olika redskap. Större gårdar genom århundradena har varit Husaby, senare omdöpt till Ekensberg, Horns säteri samt Lövsta. Den senare användes som änkesäte åt makarna till hertig Karl, Gustav ll Adolf och Karl X Gustav.

Jordbruk har alltid varit den viktigaste näringsgrenen. Kring 1600-talet fanns under en kort period ett glasbruk. Under 1800–1900-talen har det funnits flera tegelbruk i området, alla nu nedlagda. Norra Europas största grustag ligger i Enhörna. Flera handelsträdgårdar liksom brädgård finns kvar än idag.

Enhörna, som tillhör Södertälje kommun, har ca 3000 invånare och ligger strax nordväst om centrum. Ytan är ca 131 km2 och är ett kuperat område med dalgångsbygder och skogsmark samt några öar i Mälaren. Svenska kyrkan i Enhörna tillhör Strängnäs stift och har två kyrkor, Ytterenhörna och Överenhörna, bägge byggda under 1100-talet.

Föreningslivet är rikt och har så varit under lång tid. Den äldsta föreningen, Enhörna skyttecorps, upplöstes redan under 1860-talet. Numera finns såväl hembygdsförening och kyrklig syförening som idrottsförening. Teater, flera körer, jaktvård, Röda Korset, PRO, MHF, Sandvikens ångbåtsbryggas bevarande, Naturskola samt Hundklubb är andra aktiviteter som finns i bygden.

Källa:
Enhörna kommun, Ivar Schnell
Kulturhistoriska vandringar i Enhörna, Enhörna hembygdsförening
Södertälje kommuns hemsida